Hösten 2007 sände SVT dramaserien Studio 60 on the Sunset Strip. Under samma period skrev jag tre inlägg som jämförde den med The West Wing. Det blev elva punkter då, men efter att nu ett år senare även sett de sista avsnitten, har jag hittat ytterligare två beröringspunkter:

• I S60 dyker upp en advokat som ska förbereda dem inför ett mÃ¥l om sexuella trakasserier. Hon representerar firman Gage Whitney, samma byrÃ¥ som talskrivaren Sam Seaborn jobbade för innan sin karriär i Vita huset.
• FrÃ¥n ingenstans (i S60 s01e16) häver Matt Albie ur sig It’s a single-cell paramecium. It’s a semi-permeable memory, … God doctor, it’s a single — don’t you understand doctor — it’s a singel cell paramecium. Just single cell paramecium är termen som Donna (i WW s04e03) använder som pÃ¥hittat bandnamn inför “Rock the Vote”.

Det finns dock mer om man letar. Hittade nyss en sida som listar referenser mellan Studio 60 och andra verk av Aaron Sorkin.

Var fjärde vecka har Fokus varit extra bra. Sidan 10, under rubriken Signerat, har förgyllts av Katrine Kielos texter. Från och med veckans nummer ser jag att hon ersatts av Lena Andersson. Men vi blev inte helt utan Kielos bokstäver, för under texten har de lagt in just Katrine Kielos underskrift.

(En annan iaktagelse från samma nummer är att Nymans Ur inte hade hade sin invanda reklam på baksidan. Istället avslutades tidningen med numrets elfte helsida från Fortum. De hade köpt allt.)